Akuten
Det är ett trist ställe att tillbringa dagen på.
Först var jag till vårdcentralen med min buliga kind. *ont*
De skickade mig till Karolinska.
Jag var där kl 13-17 innan jag fick träffa en läkare. Sedan skulle provresultaten dröja en timme. Men men... jag fick vänta 2,5 timme tills jag kunde komma in igen.
19.40 kom jag därifrån.
Resultatet? jag fick antibiotika mot en infektion iallafall. Så nu är jag ännu tröttare än innan, men det onda försvinner!!! Tur att det inte var virus!
De lyckades tappa bort mitt patientkort också.
Det var lite intressant att sitta där (fast jobbigt). Jag åt ingenting så jag var oäääändligt hungrig, ett tag.
Så många olika sorters människor som var där.
En del med mer än en skruv lös, men många vanliga också.
Alla hade väldigt olika problem.
Sköterskan jag mötte var en barsk typ. Det var inte ens läge att tala om för henne att jag egentligen är rädd för sprutor. Hon skulle ta sina prover, på en vanlig stol i det lilla väntrummet.
Ok! Jag tittade åt ett annat håll och försökte tänka på något annat. Hon var såpass vänlig att hon sa till när det skulle sticka till.
Nu ska jag sova!
CU!
Först var jag till vårdcentralen med min buliga kind. *ont*
De skickade mig till Karolinska.
Jag var där kl 13-17 innan jag fick träffa en läkare. Sedan skulle provresultaten dröja en timme. Men men... jag fick vänta 2,5 timme tills jag kunde komma in igen.
19.40 kom jag därifrån.
Resultatet? jag fick antibiotika mot en infektion iallafall. Så nu är jag ännu tröttare än innan, men det onda försvinner!!! Tur att det inte var virus!
De lyckades tappa bort mitt patientkort också.
Det var lite intressant att sitta där (fast jobbigt). Jag åt ingenting så jag var oäääändligt hungrig, ett tag.
Så många olika sorters människor som var där.
En del med mer än en skruv lös, men många vanliga också.
Alla hade väldigt olika problem.
Sköterskan jag mötte var en barsk typ. Det var inte ens läge att tala om för henne att jag egentligen är rädd för sprutor. Hon skulle ta sina prover, på en vanlig stol i det lilla väntrummet.
Ok! Jag tittade åt ett annat håll och försökte tänka på något annat. Hon var såpass vänlig att hon sa till när det skulle sticka till.
Nu ska jag sova!
CU!
Kommentarer
Trackback